Jag åkte iväg och jobba kl 15-20 och de sista timmarna på passet vek sig benet på mig då och då och det smärta till ordentligt, men jag kunde fortfarande gå ordentligt, visserligen som en haltande ko, men jag kunde använda benen.
Väl hemma började mardrömmen. Det började smärta ordentligt och det gjorde asont och stötta benet över huvudtaget. Jag somnade tillslut, men vaknade till ofta för att det smärta så...kl 3 gjorde det så himla ont att jag inte ens kunde kunde gå till toan själv...så det fick bli en värktablett och lite tigerbalsam...det hjälpte väl lite, men inte som jag hade önskat. :(
Jag sov väl nån timme då och då, men gav upp vid 7.30-8. Gick och benet vek sig för mig *SUCK* men haltade in på toan med hjälp av dörrar, väggar, soffan mm för att ens kunna ta mig fram. In i köket för att göra frukost, men kom på att eftersom jag måste stötta upp mig på inredningen så är det nog inte så smart o försöka hålla i frukosten till vardagsrummet.
Till Fredriks (inte) förtjusning väckte jag honom så han kunde bära in de till mig OCH leka krycka. Två timmar senare väckte jag honom igen så Bjarne skulle få komma ut och sen få sin frukost.
Det är fruktansvärt frustrerande att inte kunna använda sina ben som vanligt och dessutom behöva be en trött och seg sambo på det...det kom en och en annan tår vill jag lova! :´/
Jag som hade planerat in en långis idag på dan, fick självklart ställa in och istället sitta här, på min röv och vila.
Nu är Fredrik iväg och köper panodil så jag har lite smärtlindring och han ska få agera dogwalker hela dan. Vill själv juh! :(
Jag kommer va såå uttråkad om några timmar. Synd om mig.
Hoppas er dag började bättre än min?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar