Uppdatering av vad som verkligen betyder något.

Godmorgon vänner. Trött tröttare tröttast. Hjälp, min kropp skriker efter sömn att jag blir knäpp snart. Tyvärr blir mitt tålamod lidande. Men ändå så jag blir förvånad över hus mkt jag utvecklats sen jag blev mamma. Förr hade jag vart ett monster mot de närmsta. Tur man växer upp och lär sig med tiden. Stress, hisp, kontrollbehov och frustration är vad jag känt nästan hela mitt liv. Klart jag har allt de kvar att tampas med, men det är förmildrat och en dag kanske jag kan stolt säga att det är borta.

Men det stora testet för mitt tålamod är att ha två taxar igen. De ska bli ntressant och jag klarar det. Helt ljuvliga, glada och pigga varelser, men otroligt intensiva stundvis. Jag älskar ju det med rasen, annars hade jag inte haft tax, men när de blir flera stycken går de gärna ihop och så kör de bara, haha. Shady är istället föör lugn och "tråkig" och tålamodsprövande på sitt sätt. Hon kallas för "Emo" här av förklarliga själ. Som tur är har alla tre hundarna otroligt vänliga själar.

Uppdatering ang Zezma då. Allt går bättre och bättre för varjedag. Två slagsmål mellan henne och Murklan som inte var något allvarligt, lätt att bryta, och båda såg ut som två fån när jag skällde på dom. Zezma har precis gått in i löp o ska tydligen bli lite "sinnig" dessa perioder, men det går nog att råda bot på. Nu har de inte slagits på snart en vecka, men jag har varit extra tydlig mot Zezma (och murklan när de behövts) så det kan ha hjälpt. Hon är snäll att hålla på med, väldigt snäll. Klipper klor och skrapar tandsten utan problem. Hade en genomgång på allas klor igår kväll strax innan läggdax. Det, mina vänner är jag verkligen sämst på att komma ihåg. Klorna, och den det syns på är shady. Herre min je, vad illa det ser ut, men jag försöker klippa så fort jag kommer ihåg, men jag kan tänka att idag måste jag klippa klor, och när jag tänkt klart det har något annat kommit upp som jag måste ta tag i. Ja så är mina dagar haha. Men ska försöka få in i rutin att 1 gång/vecka köra igenom klor på hundarna. Måste få ner shadys, så henne lär jag ta lite oftare. 

Många långpromenader har det blivit. Super skönt verkligen, och i förrgår gick jag 3 timmar med en ny hundbekant. Men nu är jag dyngförkyld, så har några dagars vila. Jag borde sova när Edith är på dagis, men sitter här istället eller pysslar med Astrid.

Astrid växer så de knakar och igår fick jag första medvetna skrattet!! Hon är så himla glad och snäll oftast. Och när hon väl är missnöjd är hon vääldigt missnöjd. Precis som mig ;) Sötnöt. Edith har ju oxå ett sjudundrande humör, så jag bråkar med mig själv om dagarna kan man säga.

För övrigt. Har jag ännu en gång strykit en vän från listan. Inget allvarligt egentligen, men när man inte acceptera mig för den jag är när jag inte sårar någon personligen och är väldigt tydlig med vad denne tycker om mina egenskaper, då gör jag det inte svårare än att denne ska få slippa störa sig, dessutom har jag varken tid eller lust att ha dessa människor i mitt liv. Jag har insett att det finns viktigare saker att lägga min energi på. En mkt befriande känsla. Förr blev jag hemskt bedrövad och fick magont när liknande situationer inträffade.

Nu måste jag börja klä Edith inför dagis. Vi måste vara ute och på väg om max 35 minuter. 

Puss!

Ny familjemedlem.

Oplanerad var hon, men fick chansen att prova innan jag bestämmer mig, så jag tackade ja. Fick henne från samma matte som Murklan, så det känns tryggt att det är från henne. Hade förmodligen inte gått med på det annars. Astrid är fortfarande liten, så allt måste klaffa för att hon ska få stanna. Barnen och Fredrik är trots allt viktigast. (alla bilder är klickbara)

Hittills har hon skött sig mkt bra! Neutral med alla hundar hon fått träffa, glad i människor och mega gullig med barnen, väldigt lugn och tyst inne och hon lär sig mina regler mkt fort. Hon tittar dock på mig med stora ögon ibland och ser ut att undra vad fan jag vill med henne, haha! 

Hon har oxå svarat bra på foderbytet. Först fasade jag över henne på Arion lax & ris, och så har hon fått kycklingvingar eller grisfötter i gång/dag. Trodde hennes mage skulle rasa, men inte alls. Har även gett henne min magmedicin, överkokt grötris och benmjöl, så det har nog gett resultat med.

From idag får alla hundarna BARF mat, till deras överlycka! På torsdag kväll får de även Fodax färskfoder. Så nu ska jag testa sluta helt med torrfoder. Tänder och andedräkt har förbättras så galet mkt sen jag började med kycklingen o grisfötterna, så de är verkligen värt de, även om jag tycker det är as äckligt o hålla på med! Murklan har ju verkligen jätte dåliga tänder. Har vart o sanerat dom och fått dra tre tänder för henne, hon kommer att behöva dra de stora baktill oxå, så detta är extra gott för henne.

Zezma har som sagt visat stora framsteg. Idag försökte hon leka med Murklan och nyss hittade jag dom ligga nära varandra i BIA bädden! Hon har alltså bott här sen i Måndags! Blir så varm i hjärtat. Hon har oxå behövt vara ensam med shady och murklan vid två korta tillfällen och det har gått så himla bra. Nästan FÖR bra så man undrar vad som ska hända för tråkigt?! #pepparpeppartaiträ #skeptiker

Hon var lite bråkig tidigare idag bara, kom på henne att försöka slita sönder bädden, haha. Förmodligen någon slags överslags handling, som en reaktion på all motion och allt nytt hon fått vara med om denna vecka. Knäppa tax. Får väl se hur tiden utvisar sig. Hoppas innerligt att hon fortsätter vara så här lugn och tyst. De passar oss ypperligt om vi ska ha en tredje hund. Bra storlek oxå nu när vi bor så trångt oxå.

Nu ska jag nog gå o lägga mig. Puss!

Uppdatering om hundarna.

Jag är så himla sötsugen så det kryper i mig. Jäfla socker o vara jobbig! Bara för att jag fuskat så mkt jul-nyår. Vart sugen på milkshake här om dagen o gjorde en på kockosmjölk och Alvesta glassen, men den vart sådär. Ikväll hade jag gärna suttit med en godisskål, men jag har bestämt mig att vara strikt ett tag så de händer nå med mina graviditetskilon. Jag mår inte dåligt, tvärtom, men jag trivs inte med min kroppshydda nu. 

Fredrik är i garaget och jag är hemma med barnen. Han har kört på med bilen nu under ledigheten så den blir klar nångång, och åkt när Edith somnat. Garaget ligger 5 minuter härifrån och det känns tryggt om det skulle hända något.

Jag håller på med mitt intresse på dagarna och Fredrik med sitt på kvällarna.

Nu har jag äntligen kommit igång o hitta på saker med hundarna. Känns så himla bra! Jag tränar inget med dom eftersom de är rena sällskapshundar, men håller på att bygga upp Shadys självförtroende med bla balansövningar och Murklan hon håller jag på att lära in lite vanligt hyffs haha. Hon är absolut ingen elak hund på något vis, de är mer att hon ska hävda sig när vi får hundmöte och det är stor skillnad på henne sen jag hämtade hem henne, men sen ett tag tillbax har vi fastnat lite. Jag kör på som vanligt, dvs hon får inte spänna sig eller sin lilla svans, men hon gör det VARJEGÅNG trots att hon verkar förstå väldigt väl att hon gör "fel" så de är väl bara att nöta så sitter de väl nångång. Jag är ivarjefall glad att hunden inte vibrerar o skäller oavbrutet längre. Dessvärre har skällandet vid dörren ökat, men de är mitt fel. Jag har ju inte kunnat vara konsekvent iom slutet av min graviditet eller nu när jag sitter o ammar, så nu testar jag mig fram bland olika metoder och försöker inte bry mig om själva skallet, utan koncentrerar mig på att hon inte får komma fram till dörren när hon betér sig, men kommer på mig själv att jag inte är hundra konsekvent. Så jag får skylla mig själv. Jag måste dessutom välja mina duster, och bortse de som är mindre viktigt att bry sig om, för koncentrerar jag mig på för många saker jag "vill ha bort" blir de nästan maniskt och vi blir bara osams jag och hundarna, och jag vägrar ha en osund relation med mina hundar. Det ska vara roligt att ha hund. Sen är det självklart inte roligt varjedag och ibland hade det vart skönt o slå på pausknappen när tålamodet är som bortblåst. Men jag tackar de högre makterna för alla fina hundvänner jag fått sen jag flyttade till Falun, utan er hade jag inte alls njutit så mycket utav mina hundar och mitt intresse. För hundarna är det som gör mig till Anki och inte bara mamma. Mitt ända genuina intresse som bara växer. GUD jag skulle känna mig halv och otroligt olycklig utan hundarna! Måtte jag aldrig behöva göra mig av med dom!

(Bild lånad från lillafarsbos.se )

Hittade btw en gmmal bild på min Murklan när hon hade sin första och enda kull. Coola färger valpen längst till höger har! 

Jag och taxar alltså, haha! Jag som aldrig skulle skaffa en till efter Bjarne, och även om jag kan bli galen på henne ibland är jag så himla lycklig att jag fick ta hand om denna lilla tant. Hon är så himla snäll och go. Hon och Edith är som Humle och Dumle tillsammans, och ibland som syskon haha. Edith kan bli galen på henne när hon inte alls vill gosa eller leka med Murklan. 

Nu är klockan sådär mkt igen och jag som hade tänkt att kolla på film när båda barnen sov, men som vanligt fastnar jag framför datorn!

Ska strax kissa av hundarna en sista gång innan sänggående.

Puss och kram!