De är tur man inte har svårt o grina ivarjefall. Eller inte, typ.
Jag är en hopplös bloggläsare, jag läser många bloggar vars jag inte ens träffat personen bakom den, men handlar den om greyhounds, taxar eller förstföderskor så är jag fast ^^
Nu senast hittade jag en blogg, där en tjej äger 5 hundar (3 greyhound och 2 dobermanns), lr hon hade 6 st, men fick för 1 månad sen ta bort en utav dom för att han var gammal och kroppen börja lägga av. Och jag läste nyss om hennes berättelse om hur han gick bort...kan ni tro att tårarna spruta som en trasig kran?!! Det var så fint, och jag börjar juh genast tänka på min fina Jojjan som inte alls fick nå fint slut, och verkligen helt fel tidpunkt..hon skulle juh leva många år till..hon skulle ha blivit 5 år i år.
Nu tog tårarna slut ivarjefall, och jag kan fortsätta dricka mitt kaffe..
Igår kom jag äntligen ut på min efterlängtade promenad. Elin var snäll och ställde upp, men fy bubblan vad det var kallt!! Vi valde juh verkligen sämsta tillfället ^^ Bjarne han tyckte jag var totalt dum i huvudet när han upptäckte att vi aldrig vände hemåt som vi brukar kunna göra när de är så här kallt, och han hoppa ibland på 3 ben, men eftersom vi endå var på väg och Elin stod med sin lilla korv o vänta så fortsatte vi och slutförde den kalla promenaden. Men jag lovar att faktiskt kolla tempen INNAN varje långis nu om vintern, så jag kan ta på honom strumporna ivarjefall.
Men det var inte bara han som led kan jag lova, mina lår var genomfrusna och tokröda när vi kom in igen, men sååå skönt att vi faktiskt genomled prommen.
Nu har även Elin lovat mig att jag ska få terrorisera henne ang promenader, för både hon och jag behöver röra på oss, och självklart våra skrutthundar.
Om inget annat kommer emellan så ska de komma på fika idag <3
Ha en bra dag!